Äntligen en någorlunda “normal” spelning! Rikard Ost må ursäkta, för när Nya Krösus intog Nomads scen var det första gången sedan pestens utbrott som undertecknad fick se en riktig spelning.
Känslan av en spelning i coronatider är väldigt kluven. Å ena sidan blev jag nästan rörd till tårar när jag fick uppleva ljudet av elgitarr igen. Å andra sidan är det ju jävligt tråkigt att sitta och att hålla social distans under vad som skulle kunna ha varit en röjig spelning.
Sångaren, Patrik Arve, är mest känd från Teddybears, där han klarat av både de tidiga årens hysteriska HC-tempo och de senare årens mjukare, elektroniska tongångar. När det gäller Nya Krösus är det ett rakare, punkigare sound som gäller och det funkar finfint. Arve är en karaktär och en entertainer. Mellansnacket var snudd på lika underhållande som musiken. Att få en sittande publik som håller social distans att röja klarade dock inte ens Arve av. Han utbrast i besvikelse:
”Det är så jävlig dålig publik här … det här är fan det sämsta jag har hört”.
Men det var med glimten i ögat och jag tänker att både han, de övriga i bandet och framför allt vi i publiken mycket hellre tar en coronaspelning än ingen spelning alls.
Avslutningsvis ska även stället Nomad hyllas. Det är en kulturgärning av rang att få en restaurang att klara sig under rådande förhållanden och det krävs antagligen magi för att dessutom kunna erbjuda spelningar. Mycket talar väl för att vi inte ens är halvvägs genom restriktionernas tidevarv, så se till att stöd de ställen som hjälper band och publik att lyckas kippa i sig lite luft mellan dyningarna.
