Jag har sett Avantgardet ett antal gånger tidigare, men det här var första gången jag såg dem i en lokal som var full av Avantgardetfans. Förväntningarna var med andra ord höga.
Konserten började måhända lite trevande. Kanske var bandmedlemmarna lite tagna av stundens allvar. Kanske var publiken lite stel initialt, nån måste dessutom ha ropat ”all 40-årskrisande män to the front!!” innan spelningen. Men det lossnade givetvis, Avantgardets rykte som ett utmärkt liveband är inte ogrundat. Tyvärr fick jag bara plåta de tre första låtarna (det är ju brukligt), så jag kunde inte fånga transformationen på bild.
Nånstans påminde de mig om Ulf Lundell, men i efterhand kändes det som om den referensen inte funkar. Avantgardet har en mer desperat ton, texterna ett annat mörker. Kanske handlade om Uffes status som folkhemmets främste rockpoet. Kanske tänker jag mig att Avantgardet skulle kunna axla den manteln, de är i varje fall redo för de större scenerna redan nu.
