Det har gått en tid sedan El Perro del Mar släppte musik. Senaste fullängdaren, ”KoKoro”, såg dagens ljus 2016. Tiden rusar fram. Nu är det åter dags för ny musik, ”Big Anonymous” är ett av årets mest omtalade tillskott på den svenska musikhimlen. Rättmätigt hyllad i pressen och vad passar då bättre än att följa upp lanseringen med en konsert? I Linköping var det Babettes som tillhandahöll konsertlokal.
Kanske ska börja med att säga något om lokalen, för i det här fallet spelar faktiskt lokalen roll. Missförstå mig rätt, jag uppskattar verkligen ställen som Debaser och Pustervik. Inte minst för deras rika utbud av alkoholhaltiga drycker. Men när en konsert genomförs där spelar inte själva lokalen så stor roll under själva spelningen. När Babettes arrar gör de det i en frikyrkolokal. Själva kyrkorummet blir en del av upplevelsen, vare sig lokalen går i samklang eller i konflikt med musiken. Oavsett bidrar rummet i sig till att förhöja upplevelsen och till att öka känslan av att spelningen är unik. Bara just den här kvällen möttes El Perro del Mars ljudvärld med just det här väldigt specifika rummet.
Det är hopplös att försöka beskriva musik med ord, speciellt när det handlar om så pass mångfacetterad musik som den som El Perro del Mar står för. Så jag försöker mig istället på en väldigt fri association. Under framträdandet kommer jag att tänka på Weimarrepublikens Tyskland. Det säger nog mer om min bild av Weimarrepublikens musikaliska värld än den faktiska verkligheten. Men det var en spännande musikalisk tid, en frizon för det konstnärliga och det queera. Och en tid för starka vokalister, som exempelvis Marlene Dietrich. Så här i efterhand är det lätt att se de faror som hotade republiken, då vi vet vad som följde därefter. Nå, de mullrande, bitvis oroväckande, neubautskna ljudmattorna tillsammans med El Perro del Mar fantastiska sång väckte alltså tankar på 20-talets Berlin.
Jaja, som vanligt är det bättre att lyssna på musik än att läsa om den. Så se till att lyssna på ”Big Anonymous” i sin helhet. Den är värd det. Så här såg spelningen ut:
