Vem som helst kan göra en cover-version av en låt. Väldigt få har förmågan att förvandla något fint till vackert.
Hur många procent av världsbefolkningen som har förmågan att förvandla nåt tokigt svängigt till en jordbävning i boogie woogie-takt, ja det vågar jag inte ens sia om.
Men jag vet några som lyckas göra det. Bruce Springsteen med sitt legendariska E Street Band. De lyckas verkligen förvandla en svängig låt till en ursinnig skogsbrand som aldrig tycks, aldrig vill ta slut.
När du tittar på klippet. Håll ett litet extra öga på när Springsteen blickar över på den väldige Clarence Clemons och hur han behandlar sin kära saxofon. Det här ÄR Clemens stund i rampljuset.
Bossens leende mun och minst lika leende ögon är helt oslagbara att iaktta. Ett sånt där ögonblick där ord inte kan förklara en känsla. Otroligt vacker sekvens.
Så håll till godo.
I min värld är klockan alltid kvart i tre.
Och just det. Glöm inte att skaka rumpan till det fantastiska originalet heller..
.