A$AP Rocky
Bråvalla Festival
2015-06-25
Det där när en artist överraskar och uppfyller alla ens förväntningar. Inte för att jag inte trodde att A$AP Rocky har DET, att han är en artist som kan leverera. Men där stod jag med förväntan att jag skulle behöva skriva en recension om hans gudakomplex, om hur otroligt arrogant han var och kanske också om hur oförskämd och nästintill icke underhållande detta blev. Tji fick jag.
A$AP Rocky intar scen utan konstigheter följt av resterande medlemmar i A$AP Mob – också det utan konstigheter. Det är så där naturligt och okonstlat. Publiken hakar på redan innan stjärnan ens intagit scen och extasen är total när klassiker – ja, jag tänker säga klassiker – som Wild for the night rivs av.
Hela showen har en fantastisk ljusshow och jag kommer på mig själv med att stundtals stå och stirra mer på LED-skärmarna än på de begåvade män som står på scenen. Kanske är det någon slags kritik för några, men för mig blir det snarare ett element som binder ihop det hela ännu mer.
I några av låtarna gästar gitarristen och sångaren Joe Fox men det verkar som om det är strul med tekniken så stundtals faller gitarren helt bort och sångaren blir, vad jag misstänker, distraherad. En känsla av osäkerhet infinner sig hos kanske alla – förutom A$AP Rocky. Bortsett från denna petitess, ur mina ögon sett, är showen i stort en rak jävla höger. Den sitter där den ska, så att säga.
Hela A$AP mob avslutar spelningen med en cover på Jump Around av House of Pain och om det inte var total, kaosartad, dansfest innan så är det det nu – lagom till att A$AP Rocky ödmjukt tackar för sig och för alla som kommit för att titta.
Jag är positivt överraskad och kan bara ta hatten av för denna världsstjärna.