Sen 1990 har The Prodigy levererat beats hårdare än granit. Gruppen har lyckats vara fanbärare för E.D.M längre än begreppet funnits.
The Prodigy gick först i ledet när världen upptäckte dansmusik. Dom blev affischnamnet och synonymen. Pojkarna från Essex har lyckats överleva när folk dansade till allt annat än dansmusik, man har lyckats överleva när alla vill dansa till snälla housebeats, genom eurodisco-träsk och allt annat som var trendigt och hippt just där och då.
Men Prodigy lever vidare. Man gör det man är bäst på. Att leverera feta jordbävningsframkallande beats.
Och visst, nya singeln Nasty går inte att ta miste på. Det låter så mycket Prodigy det bara kan. Det är stenhårt, skitigt, skränigt och alldeles rasande snyggt. Kruxet och problemet är bara att gruppen funkar inte i mitt vardagsrum. Nej Prodigy funkar som allra bäst när de får göra utslag på richterskalan med basen, när ljusshowen från scenen gör sitt bästa för att bränna på hål på tusentals hornhinnor. DÅ gör sig The Prodigy som mest rättvist. DÅ kommer den här singeln att vara så inihelvete bra. Nu är den mest en fantasi och dagdröm om vad som (kanske) komma skall.
Så vad säger ni Bråvalla? Ge låten en chans att bli allt vad den kan bli i sommar. Ni kommer INTE ångra er.