Vafalls, en spelning?! Är inte hela 2020 inställt? Nja, inte riktigt. I Linköping passade Rikard Ost på att inta Hospitalstorget med buller och bong.
Jaha, funkar det verkligen i coronatider? Någon frågade: – Hur ska de garantera att det kommer under 50 personer? Någon elak (jag) svarade: – Det kommer inte att komma 50 personer om de så delar ut gratis tequila och hundvalpar. Mjaha, vad handlar det om för musik då? Någon sa: – Det är ju kul att de har sån bredd, det finns något för alla. Någon elak (jag) svarade: – Ja, det är väl bara ett sätt att säga att det inte finns tillstymmelse till röd tråd.
Låt oss dock ta det från början. Rikard Ost lirar covers. Initialt tror jag att det handlade om ”ostiga” pianocovers på oväntade låtar. Nu har pianot kompletterats med bland annat ukulele, gitarr, dragspel och kazoo. Repertoaren är väldigt bred, Rikard Ost hugger tag i bland annat country, trallpunk, hiphop, reggae och dödsmetal. Knasigt. Något som är hjärtvärmande är att Rickard Ost framför allt har framträtt på ålderdomshem. Också knasigt, men också väldigt fint. Speciellt så här i coronatider, oväntade covers har framförts på innergårdar i snöblandat regn inför (kanske något tveksamma) pensionärer. Det där med att en röd tråd saknas stämmer kanske inte riktigt, det märks verkligen att artisterna gillar de låtar de spelar. Det är väl en röd tråd så god som någon. Och det är också entusiasmen som gör att det här knasiga projektet faktiskt funkar. Knasiga covers är alltså inte bara en kul idé, de gjorde också min lördag i denna konsertfattiga tid.
