The Hellacopters jobbade lite i motvind den där sensommardagen i Huskvarna. Det är svårt att gå upp efter übercoola Rome Is Not A Town och ett av sommarens sällsynta regnväder slog till med kraft mitt under spelningen.
En bekant muttrade att Hellacopters spelning visserligen var mycket bra, men att det inte riktigt var samma drag som förr. Och ett tag var jag benägen att hålla med. Men sen slog det mig att det snarare var min bekant som förändrats. Förvandlats till en 33-årig gubbe som står långt bak och håller sig nykter. Längre fram i publiken var det mer ös och på scen handlade det om samma hårdrocksmaskineri som vanligt. Det går inte att döma en konsert efter de muttrande gubbarna i de bakre leden med andra ord.