När band sägs vara inspirerade av gospel, hiphop, disco och/eller soul handlar det i praktiken ibland om band som spelar rätt ordinär rock. Så inte när det gäller Wargirl, här handlar det om ett band som faktiskt spelar flera olika musikstilar. Discolåtar blandas med funklåtar och sen dyker det upp en souldänga. Även om jag kanske mest uppskattade de låtar där sångerskan Samantha Parks får utrymme att ta i gör den stora variationen att en spelning med Wargirl blir som ett bra blandband. Det blir aldrig tråkigt och topparna är riktigt höga.