Under Way Out Wests sista dag visade Göteborg upp sin sämsta sida, kyla och regn la sig som en blöt filt över festivalområdet. När dessutom festivaldeltagarna verkade påtagligt bakfulla kändes det länge som att dagen inte ville ta fart. Trots indie i världsklass, som Conor Oberst, Frida Hyvönen och Band of Horses, ville tillställningen inte riktigt lyfta. Men då klev Regina Spektor in i handlingen. Världens charmigaste artist, det var omöjlig att fortsätta vara butter när hon tog ton. Jag ska erkänna att jag inte var helt inlyssnad på hennes nya material, men klassiker som ”Fidelity” och ”Samson” fick mig helt att glömma regnet.
Efter Spektor bar det av till Bananpiren för att ta festivalen i mål där. Bananpiren är verkligen en lyckad lösning för efterfestspelningarna, området var tillräckligt stort för att svälja den publik som dök upp samtidigt som scenerna är tillräckligt små för att ge klubbspelningskänsla. Jag tänkte skriva att Bananpiren också ger en chans för artister som är up-and-coming att spela inför en relativt tacksam publik. Och jag hade tänkt exemplifiera med ARY och Rhys. Men jag inser att båda redan är etablerade. Jaja, finfina spelningar stod de för hur som helst.
Jag inledde Way Out West med att se Annika Norlins Säkert! som första akt på torsdagen, så det kändes naturligt att knyta ihop säcken med att se henne som sista akt på lördagsnatten. Kanske uppskattade jag den avskalade torsdagsspelningen bäst. Kan tycka att texterna framträder bäst med färre musiker inblandade. Samtidigt var lördagsspelningen också suverän. Med ett sjumannaband och gästartister som Frida Hyvönen, Loney Dear-Emil och Jakob Hellman blev spelningen en maffig avslutning.
Eller det är inte riktigt sant, det återstod faktiskt ett gig: Shout Out Louds. Och även om min energinivå började närma sig botten gick det inte att värja sig mot stockholmarnas smarta indiepop. Framför allt blev ”Tonight I have to leave it” en fantastisk avslutning på en fantastisk festival. Efter spelningen kom jag på mig själv med att strosa runt bland tomglasen på betonggolvet och känna en stark känsla av att inte vilja gå hem. Och efter tre intensiva festivaldagar måste det vara ett mycket, mycket gott betyg åt en festival.
Foton på i tur och ordning Conor Oberst, Tycho, Frida Hyvönen, Band of Horses, Regina Spektor, ARY, Rhys, Säkert! och Shout Out Louds
